Bästa svaret
Jag har fått veta jag i flera år, säg vad du menar och mena vad du säger. Det eliminerar mycket, särskilt tankesättet att det är okej att falskt projicera dig själv. Jag tror att om någon frågar hur du mår eller om du helt enkelt tappar bort dina känslor borde det alltid vara ett riktigt svar. Jag berättar för folk exakt hur jag mår, i rätt sammanhang, förstås. Det betyder till och med att kunna säga, jag ”Jag känner mig inte underbar just nu, fråga mig igen imorgon. Eller helt enkelt hur du känner dig vid den tiden. Inte allt kräver en fördjupad förklaring. Om jag inte uttryckte mig öppet skulle jag gömma mig inuti mig medan jag inte projicerade den riktiga mig. Att låta mitt sinne förstå denna plats ger en känsla jag har lärt mig att rekonstruera, vilket ytterligare minskar rädslan för allt utanför min kontroll, speciellt andras känslor får när jag uttrycker känsla.
Svar
Det finns två huvudorsaker till detta. Det ena är att människor gömmer sig från sig själva, för att försvara från full kraft att behöva hantera sina privata inredningslandskap. Känslorna är hala och ständigt övergående. De är ganska lömska. På grund av den här tendensen att skymma oss från mörkret i okända utrymmen, vi är kvar utan svar eller helt ytliga. Vi säger inte bara hur vi känner på grund av oförmågan att beskriva det för vår eget sinne. Detta är det vilseledande förtrycket som människor som Freud och Adler alltid har talat om. Det finns en brist någonstans djupt i psyken. Hur kan jag berätta hur jag mår när jag inte kan berätta för mig hur mår jag?
Den andra anledningen är relaterad till den första. ”Ord är ett klumpigt sätt att tala,” s hjälp filosofen Alan Watts. Det är exakt sant. Vi har problem med att bara säga hur vi mår eftersom språket är ett begränsat verktyg och det saknas erfarenhetsbeskrivare i vårt nuvarande språkliga språkutveckling. Enligt min mening kommer radikala konstverk närmast att förmedla vad en känsla är. Och så sitter vi kvar med en tunn ram för att hysa och organisera omfattningen av våra känslor. Och omfattningen är stor. Det sveper långt bortom våra ord och deras betydelse.