Bästa svaret
Ånga är i huvudsak vatten i ett gasliknande tillstånd. Så vatten och därmed ånga, med rätt namn som vätemonoxid , skulle ha forumla H2O. När temperaturen ökar och vattnet närmar sig sitt kokande tillstånd uppnår vissa molekyler tillräckligt med kinetisk energi för att nå hastigheter som gör att de tillfälligt kan fly från vätskan till utrymmet ovanför ytan innan de faller tillbaka i vätskan. Ytterligare uppvärmning orsakar större excitation och antalet molekyler med tillräckligt med energi för att lämna vätskan ökar. När vattnet värms upp till kokpunkten bildas ångbubblor i det och stiger för att bryta igenom ytan. Med tanke på vätskans och ångans molekylära struktur är det logiskt att ångdensiteten är mycket mindre än vattenens, eftersom ångmolekylerna är längre ifrån varandra. Utrymmet omedelbart ovanför vattenytan fylls därmed med mindre täta ångmolekyler. När antalet molekyler som lämnar vätskeytan är mer än de som åter kommer in, avdunstar vattnet fritt. Vid denna tidpunkt har det nått kokpunkten eller dess mättnadstemperatur , eftersom den är mättad med värmeenergi. Om trycket förblir konstant, tillsätter mer värme inte temperaturen att stiga ytterligare utan får vattnet att bilda mättad ånga. Temperaturen på kokande vatten och mättad ånga inom samma system är detsamma, men värmeenergin per massenhet är mycket större i ångan.
Svar
Ånga är en form av gastillstånd. Det finns tre fasta, flytande gaser. Ångformel finns inte men ånga av substans måste finnas i naturen som vattenånga. Vattenformel är H2O. Som denna ånga är en form av tillstånd men inte ett nytt ämne.
Ånga avvatten i gasfasen, som bildas när vattenkokar. Ånga är osynlig, men ”ånga” hänvisar ofta till våt ånga, de visiblemistoraerosolof vattendropparna bildas som detta vattenånga kondenserar. Vid lägre tryck, som i övre atmosfären eller på toppen av höga berg, kokar vatten vid en lägre temperatur än den nominella 100 ° C (212 ° F) vid standard temperatur och tryck. Vid ytterligare uppvärmning blir det överhettad ånga.