Bästa svaret
Det beror på vad ”detta” syftar på – är det maskulint, feminint eller neutralt? Om det är maskulint är ordet du skulle använda hic . Om det är feminint är ordet du skulle använda haec . Om det är neutralt är ordet du skulle använda hoc . När det gäller resten av frasen:
Hic Quoque cedebat – Även detta (manligt) [ska] passera
Haec Quoque cedebat – Även detta (feminint) [ska] passera
Hoc Quoque cedebat – Detta (neutralt) också [ska] passera
Det bör dock noteras att det inte finns något latinskt ord som perfekt översätts till ”passera”. ”Pass” skulle översättas som olika ord beroende på sammanhanget – i det här fallet har jag använt cedere , som vanligtvis översätts som ”att gå”, dock abire och transibire kan vara mer lämpliga översättningar beroende på vad du försöker säga.
Svar
Baserat på:
“Nec invideamus altius stantibus. Quae excelsa videntur, praerupta sunt. ”
(Seneca, De Tranq. Animi, 10)
(Låt oss inte avundas de som står i högre höjder. De saker som ses / som vi ser som höga / förhöjda är (redan) trasiga / sönderdelade.
ALTIVS ILLE STAT. QUI EXCELSVS AVTEM VIDETUR, PRAERVPTVS EST.
(Han står hög [er]. Även om / men han som är upphöjd [större], är [redan] sönderriven [fallen].
Singular ovan, plural nedan:
ALTIVS ILLI STANT. QUI EXCELSI AVTEM VIDENTVR, PRAERVPTI SVNT.
Använd endast ” Quae excelsa videntur, praerupta sunt. ”skulle vara ett bra val. Inte samma ord som i den mening du föreslog, men tanken är nästan densamma.
Baserat på Bibelns version av Vulgata Clementina och historien om David , adul escens, rufus et pulcher aspectu (ung rödhårig pojke med en vacker hy) mot Goliat , vir spurius (ond / bastard man):
Viri spurii magnis cum proceritatibus ceciderint, facies in suas super terram.
Något liknande: “ Onda män med stora höjder (långa män) kommer att ha fallit på sina egna ansikten på marken.”
I Samuel, 17: 4 och 49.
Et egressus est vir spurius de castris Philisthinorum nomine Goliat, de Geth, altitudinis sex cubitorum et palmi:
et cecidit in faciem suam super terram
Det finns också: φιλέει γὰρ ὁ θεὸς τὰ ὑπερέχοντα πάνα . Men det är grekiskt för mig!
Det är gudens vana att sänka allt som överträffar storhet.
(Herodotos *, Hist. VII, 10)
10. (e) Du ser hur Gud slår de åskådande varelserna som står ovanför resten och lider dem att inte göra en stolt uppvisning; medan de små inte provocerar honom till svartsjuka: du ser också hur han kastar sina pilar någonsin på de byggnader som är högsta och på samma sätt träden; för Gud brukar inte förkorta allt det som sticker ut över resten. Således förstörs också en mångfaldig armé av en av få män på något sådant sätt som detta, nämligen när Gud har blivit avundsjuk på dem kastar panik eller dundrar från himlen, förstörs de fullständigt och inte som deras värde förtjänar; för Gud lider inte någon annan att ha höga tankar förutom bara sig själv.
10. ε [1] ὁρᾷς τὰ ὑπερέχοντα ζῷα ὡς κεραυνοῖ ὁ θεὸς οὐδὲ ἐᾷ φαντάζεσθαι, τὰ δὲ σμικρὰ οὐδέν μιν κνίζει · ὁρᾷς δὲ ὡς ἐς οἰκήματα τὰ μέγιστα αἰεὶ καὶ δένδρεα τὰ τοιαῦτα ἀποσκήπτει τὰ βέλεα · οὕτω δὲ καὶ στρατὸς πολλὸς ὑπὸ ὀλίγου διαφθείρεται κατὰ τοιόνδε · ἐπεάν σφι ὁ θεὸς φθονήσας φόβο ν οὐ γὰρ ἐᾷ φρονέειν μέγα ὁ θεὸς ἄλλον ἢ ἑωυτόν.
* V century BC (c. 484 – c. 425 BC)
Vale, amica, bonam fortunam!
***