Bästa svaret
Vad gäller Hindustani klassisk musik:
- Saptak ( oktav) består av 22 Shrutis (mikrotoner).
- De 7 Shuddha (rena) tonerna är Sa, Re, Ga, Ma, Pa, Dha och Ni, följt av Sa i den övre oktaven.
- De placeras vanligtvis vid Shruti nr 1, 5, 8, 10, 14, 18, 21 respektive 23 (dvs. 1).
- Således är intervallet mellan dem 4, 3, 2, 4, 4, 3 respektive 2 Shrutis.
- Detta intervallmönster (4, 3, 2 …) gavs först i Bharatas Natya Shastra ca. 200 fvt.
- Senare lades komal (platt) och teevra (skarp) anteckningar till vid Shruti nr. 3, 7, 12, 16 och 20.
- Således placeras de 12 noterna på Shruti nr. 1, 3, 5, 7, 8, 10, 12, 14, 16, 18, 20 respektive 21.
- Intervallet mellan dessa anteckningar hänvisas vanligtvis till i termer av Shrutis. t.ex. intervallet mellan Shuddha Re och Shuddha Ma är 5 shrutis, intervallet mellan Komal Ni och Shuddha Ni är 1 shruti osv.
- Shrutierna är dock INTE lika långt från varandra, dvs förhållandet mellan frekvensen för en shruti och nästa är inte densamma för alla shrutis.
- Dessa förhållanden mellan frekvenser på två på varandra följande shrutis är antingen 81/80 256/243 eller 25/24.
Därför, medan du kan säga att intervallet mellan Shuddha Re och Shuddha Ma är 5 Shrutis, kan du inte få förhållandena mellan deras respektive frekvenser.
Detta står i kontrast till det västerländska systemet som använder samma temperamentinställning, dvs frekvensen för vilken ton som helst är 12: e rot på 2 (ca 1.06) gånger frekvensen för föregående ton.
Svar
Avståndet mellan två toner kallas ett intervall.
Förresten räknas båda tonerna i intervallet. Till exempel är intervallet C till F ett fjärde: C- (hoppa över D) – (hoppa över E) -F. Du räknar både start- och sluthöjden. Intervall är inte bara avståndet mellan två toner, de räknar båda tonerna.