Bästa svaret
Konfucianismen erkänner existensen av en gudomlig källa, som kallas Tian 天. Tian skapade en uppsättning gudomliga lagar för hela universum.
Forntida visare som Fu Xi 伏羲, Huang Di 黄帝 och etc kunde få meddelanden och kunskap från den gudomliga källan och de sprider kunskapen till andra . Vissa visare som Huang Di eller Zhou Gong 周公 var också en härskare, därför använde de sina befogenheter för att skapa ritualer och ritualer som antar principerna i de gudomliga lagarna. Dessa ritualer och ritualer är en av de många metoderna för andlig odling av individer (en annan berömd metod är ackumuleringen av Qi 养 气 avslöjad av Mencius 孟子). Resultatet av den andliga kultiveringen är för uppstigning av ens medvetande, leva under ledning av Tian och slutligen slå samman sig själv med Tian 天.
I konfucianism uppmuntras alla politiska ledare att utöva andlig kultivering. genom sina dagliga uppgifter. Metoderna är enkla, i min översättning är de 格物 Undersök tankar, 致知 Förverkligande, 正心 Var närvarande och 诚意 Var äkta. Dessa kan tillämpas i livet och så småningom kommer medvetenheten att gå upp i den utsträckning där den gudomliga källan kommer att gå in och vara kompassen direkt, utan behov av ett medium eller lärare. Och Wang Yang Ming 王 阳明 försökte till och med uppmuntra alla att göra detsamma oavsett yrke eller bakgrund. För mig är idén enkel, om de flesta lever med direkt vägledning från Tian, kommer samhället att vara ett himmelskt samhälle.
Svar
Du frågade – ”Är Taoism en filosofi eller en religion? ”
För att vara ärlig, enligt min ödmjuka åsikt, om jag skulle svara på den här frågan akademiskt eller ha på mig min” västra utbildning ”-hatt, skulle det inte vara meningsfullt för dig eller för någon icke-kinesisk läsare där ute.
Om inte för något annat måste jag antagligen skriva eller tala i termer av ”filosofi” eller ”religion” i västerländsk mening, eller snarare på det sätt som dessa ord är definieras eller antas betyda på engelska. Jag har svårt att komma till en universell heltäckande omfattande definition av exakt vad båda dessa termer betyder, även på engelska. Och från ditt namn antar jag att du kanske är muslim. Och det ställer frågan huruvida ”filosofi” eller ”religion” betyder detsamma på ditt språk eller din religion som i Standard Oxford Dictionary.
Eftersom taoismen är en unik kinesisk andlig praxis, kommer jag att anbuda svar baserat på vad ”filosofi” och ”religion” betyder för ett kinesiskt sinne. Föreställ dig, om du vill, antingen termer men med kinesiska egenskaper, precis som vi kineser skulle skriva med hieroglyfer med penseldrag och kalla det skrivet, äta med ätpinnar och kalla det vår ”gaffel, kniv och sked”, se ”akupunkturpunkter” när Väst ser ett fysiologiskt nervsystem, ser den grundläggande enheten i samhället som ”familjen” där väst skulle se ”individen” och därmed grunden för kinesisk politisk ideologi baserad på en familj som står inför ”bröd och smör” -frågor som arbete, mat, skydd, lag och ordning, hälsa och utbildning etc, och därmed ser vi allas största kärlek som en mors ovillkorliga kärlek till sitt nyfödda barn istället för den västerländska synen på en ivrig älskare eller ”älskling” och därmed vår kinesiska kultur och tradition grundad på ”filial fromhet” och extrapolerat till ”förfädernas tillbedjan” och så vidare.
Jag använder också termen ”andlig övning” med en mycket bred pensel och återigen med kinesiska egenskaper. För kineserna är aldrig som Väst med strikta sätt och form när det gäller etymologi (ordets betydelse) eller epistemologi (teori om metod eller kunskapsgrunder). För annars skulle man vara dum som en katt som försöker förstå eller vara en hund.
När Lao Tze (och även då kan han för allt vi vet vara en bekväm litterär mytisk figur eller en nom de plume för en coterie av bekräftande vandrande mendicant eremitmystiker eller cognoscentis) korrelerade forntida visdom till kompendiet känt som ”Tao Te Ching” – ”Book of the (Virtuous) Way”, du får inte anta att han uppfann eller skapade, eller på något sätt var som Buddha upplyst med den erforderliga visheten. Observera här att ”dygd” inte har något att göra med moralisk rättfärdighet utan ”naturens” dygd i att vara lika med det ”goda” och ”dåliga” i alla saker och upprätthålla kontinuiteten i allt liv eller ”varelse”. Det kan därför vara bäst för en nybörjare, någon som inte har vuxit upp under den unika 5000+ års levande antiken som är kinesisk kultur, att se ”Tao” som naturens mystiska sätt eller funktion.Som man kan förvänta sig hade de forntida kineserna funderat länge och djupt på naturens mystiska väg, och ur denna långvariga andliga reflektion och kontemplation växte och ackumulerade andlig visdom synkretiskt, långt innan denna mystiska eller mytiska gamla man kallade ”Lao Tze” som i ”Old Master” eller ”Old Teacher” kom med hans kompendium.
Nu började denna uppbyggnad av andlig övning eller andlighet (med kinesiska egenskaper) antagligen med enkel animism, vidskepelse, shamanism, seances, klärvoajans och innan du visste ordet av det, hade det alkemi, tro på det övernaturliga och tharmarturgy, svart eller vitt, och allt du kan tänka dig i det breda spektrumet av ”andevärlden”. Tao ses alltså bäst på det sättet, en hotchpotch av vad som än går för kineserna sedan antiken som handlar om underjorden eller det andliga okända. Tao är därför ”i stort”! Det är alla slags saker för alla olika kineser. Du tar vad du vill med din slev ur den gemensamma hotpot. Du skräddarsy taoismen för att passa dina behov. Du kanske vill söka odödlighet! Du kan välja den mer vardagliga och tråkiga tai-chi eller qigong. Du kanske föredrar akupunktur eller geomancy av fungshui eller spådomar av yin och yang halvmåneformade block [ Jiaobei – Wikipedia ] eller andlig övning av ”wu-wei” [ Wu wei – Wikipedia ] eller tillgripa hexagram-cleromancy för ”I Ching” [ I Ching – Wikipedia ] eller den dagliga förmögenhetsprognosen för det kinesiska årets almanack som heter ”Tung Shing” [ Tung Shing – Wikipedia ].
Du kommer att notera att Lao Tze i kompendiet Tao Te Ching gjorde det klart att ”Tao” bara är namnet på detta mysterium om Moder Natur som är obeskrivlig, outtrycklig, otänkbar, obestämbar, outtömlig på alla dess sätt och form eller fantasmalogi. Han sa att Tao en gång definierad eller uttryckt inte längre är Tao. Han sa att det sågs i form och ändå är formlöst. Han sa att det är starkt när det är svagt, vilket med metafor eller aforism anspelar på att ”vatten” är ofrånkomligt. Han sa att den hade dubbla antitetiska egenskaper som i ”yin” och ”yang” dualiteten i alla saker eller krafter eller attribut – positivt v negativt, manligt v kvinnligt etc, och att harmoni eller jämvikt bara händer när ”yin” och ”yang” krafter är i balans. Och därmed den harmoniska verkan av ”wu-wei” (handling som om det fanns passivitet eller agera osjälviskt även när vi agerar genom ett jag eller agerar osjälviskt utan ett ego.) Men låt oss lämna djupet av taoismen här och våga tillbaka till det omedelbara fråga till hands.
Du kan därför se att taoismen inte har någon exeges eller heliga skrifter i betydelsen Abrahams tro. Det finns definitivt ingen soteriologisk känsla av en själs frälsning! Så är det en ”religion”? Om Tao är obeskrivlig, outtrycklig, otänkbar, obestämbar, outtömlig på alla dess sätt och i sin form eller fantasmalogi, var finns då någon religiös dogma och principer? Så är det en ”religion”? Om det inte finns någon gud eller gudar i taoism i västerländsk eller hinduisk mening?
Men vänta lite, i taoismen har vi ”gudar” med kinesiska egenskaper! Hur så? Låt mig förklara. Genom eller genom ”yin” och ”yang” -avdrag, om vi är ”dödliga” är det möjligt, om vi har rätt alkemi, om vi upptäcker ”ungdomens elixir”, om vi kan behärska ”qi” eller ” kraft ”(kosmisk energi”, vi kan uppnå ”odödlighet”. Och i taoismen med dess kinesiska egenskaper har vi ”Åtta odödliga” [ Åtta odödliga – Wikipedia ] som gudar snarare än gudar. För att kineserna är ateister inte har eller tror på ”gudar”. Taoism handlar om abstrakt logik eller konceptualisering. En ”Guds” absoluthet är en gåta eller ett problem när Tao alltid är ”i stort ”- alltid obeskrivlig, outtrycklig, otänkbar, obestämbar, outtömlig på alla dess sätt och form eller fantasmalogi. Och även i motsats till de” orena varelserna ”eftersom vi resonerar i det abstrakta, om något perfekt redan existerar, blundrar vi inkonsekvent vacklande orubbliga sinnade dödliga är det inte! det är möjligt att bli ”rena varelser”, som ett ideal i abstra ct där ute men ännu inte hittat, men kan konceptualiseras som ”epitome”. Och så har vi i taoismen de tre vismännen eller tre rena varelser eller den taoistiska treenigheten. Detta resultat eller konceptualiserade output extrapoleras från uttrycket i Tao Te Ching – ”The Tao producerade en; En producerade två; Två producerade tre; Tre producerade alla saker.” Se – Tre rena – Wikipedia .
Ja, taoismen kan vara en religion i kinesiska egenskaper som en religion, som i Shamanism är en religion för infödda ursprungsbefolkningar, som i ateism är en religion att inte tro på Gud. När du konceptualiserar eller antar ”abstrakt” är allt möjligt. Taoismen är som andlig vetenskap som en religion.Vi fortsätter med olika hypoteser och finjusterar när vi går vidare. Men i en föränderlig värld som växer förändras hypotesen ”målstolpar” alltid och spelplanerna är aldrig ”ens”. Det kommer alltid att finnas mångfald av åsikter och för många kockar samtidigt. Men det är skönheten i taoismen! Du deltar i ”matlagningen” och vem vet den föränderliga staten eller blandningen av arom, smak, läckerhet och näring osv. Av hotchpotchbuljongen kan vara, om det någonsin blir, eller om det en dag skulle vara ”Eureka”, vi producerade ”Livets elixir”.
Du kan se att trots allt fundering, reflektion, kontemplation och föreställning är Tao ”till var och en sin egen”, att det inte finns någon regim med en standard logisk motivering som i en sokratisk eller stoisk stil av västerländsk filosofi. Är det en ”filosofi” när du är på en privat personlig självresa med en subjektiv helig upplevelse? Kan det vara ”filosofiskt” när det inte involverar ett världsligt sinne utan en andlig sinnesstämning som inleder en transcendentell resa till en vag uppfattning om en dimension eller sfär i vår mentala medvetenhet som vi tillskriver ”slutlig verklighet”?
p> Ja, taoismen är en filosofi i den meningen att (1) kristendomen har kristna mystiker eller filosofer som Thomas Aquinas, Immanuel Kant, CS Lewis, Martin Luther etc. (2) Islam har sina filosofer som Al-Kindi, Al-Razi , Rumi etc. (3) Hinduismen har sina filosofer, för många att nämna men min favorit är Swami Vivekenanda (4) Buddhismen har sina filosofer, återigen för många, men mina favoriter är Asanga, Vasubandhu, Milarepa, Nagarjuna, den sjätte patriarken Hui Neng. Tao är i själva verket filosofin om att filosofera om ”bortom det bortom” eller föreställa sig i det abstrakta vad som är den otänkbara livskraften och dess mystiska sätt – obeskrivlig, outtrycklig, obegriplig, obestämbar, outtömlig på alla dess sätt och form eller fantasmalogi. Men som ett spel golf – till var och en. Vi kan alla vara Tao-utövare eller kultivatorer tillsammans men vi ”spelar” bara med oss själva, trots de framträdanden som vi spelar mot eller med eller i andras sällskap. Men är det inte vad filosofin handlar om? Att vi alla har ett eget sinne! Att vi äger våra tankar och inte andra. Att vi erövrar ingenting förrän vi erövrar vårt ”Själv”? Att vi först tänker på vårt eget företag?
Taoism – hur man kan vara en odödlig?
Taoism – hur man kan vara en odödlig?
Taoism – hur man kan vara en odödlig?
De åtta odödliga som korsar havet, från myter och legender om Kina. Medurs i båten med början från aktern: Han Xian ”gu, Han Xiang Zi, Lan Caihe, Li Tieguai, Lü Dongbin, Zhongli Quan, Cao Guojiu och utanför båten är Zhang Guo Lao.
En taoistisk begravning med sina taoistiska begravningsritualer.
Taoistiska religiösa ritualer
Taoistiska religiösa ritualer.
Taoistiska religiösa ritualer
Taoistiskt tempel
Taoistiskt tempel
Taoistiskt tempel
Taoisttempel
Interiör i det taoistiska templet som jag deltar i.
Interiör i det taoistiska templet som jag deltar i. Observera de tre visarna på altarens övre nivå.
Interiör i det taoistiska templet som jag deltar i.
Interiör i det taoistiska templet som jag deltar i.
Bronsklocka vid det taoistiska templet som jag deltar i.
Vincent Cheok