Bästa svaret
Cobia – faktiskt för mig smaken av kolgrillad amerikansk ål (som jag verkligen gillar) kommer att tänka på. Till skillnad från vissa grupperingar från djupa vatten som äter mycket krabba – och därmed har en smak som påminner mig om blå krabbkött … cobiaen äter mycket blå krabba i Chesapeake Bay-vattnet men har inte den antydan till krabbsmak. Jag rengjorde en gång en cobia som hade ätit 5 ostronpaddor!
Cobias struktur är fast (som ål) med en tuggstruktur som är fastare än snapper, grouper, mahi-mahi, snook, randig bas (blid) och kungsmakrill. Min favoritlagningsstil för cobia är grillad på träkol och borstad på grillen med Dales – (låg natriummarinat) – lite limejuice tillsatt fisken när den är på din tallrik (koka ål på samma sätt för ålfiléer!) och hemlagad extra jungfru majonnäs med limejuice – en sidordning av grillad sparris och en rucola och spenatgrön sallad. Jag blir hungrig.
Svar
Jag skulle jämföra cobia med mahi mahi eller svärdfisk. Dessa fiskar har en fast konsistens. Smaken är mild till måttlig smak. Fetthalten i cobia är cirka 6\%. Svärdfisk är lite fetare på cirka 8\%, Mahi Mahi är lite mildare. Cobia köttfärg är rosabrun när den är rå, men kokar upp vit.
Cobia är en trevlig äta fisk. De flesta av de cobia som finns i USA är jordbruksuppfödda. Det finns en del vildkobia från Mexikanska golfen. Vild kobia är mycket smalare och mindre fet. Uppfödd fisk tenderar att ha en bättre, mer komplett diet med mer lipider. Vild fisk kämpar ofta för att hitta mat, så de brukar vara smalare.
Cobia är utmärkt på grillen och den behöver inte folie. Koka inte för mycket, annars torkar den ut som de flesta fiskar. Cobia är också utmärkt för sushi. Det höga fettinnehållet ger en smörig konsistens och munkänsla.
Jag gillar cobia skuren i bitar av bitstorlek och stekpanna olivolja, salt, peppar och vitlök.