Bästa svaret
Lite tidsresor …
Vi är pilgrimer, så varför springa runt och bry oss…?
Global uppvärmning är ett fängelse vi bygger …
Ingen har någonsin varit älskad som han vill vara …
Jag är annorlunda. Min reflektion är annorlunda.
De som är likgiltiga med remmarna kan inte empati ..
Rain ger allt tillbaka …
Nåväl, mina tankar driver striderna. Gör mig själv till en fånge i mitt eget huvud.
När det är dags att gå vidare på den sorgliga platsen sitter du fast i …. som längtan efter en likgiltig person.
Det är dock tråkigt …
Vi byggs inifrån …
Människor inspirerar för det mesta …
För att skapa minnen bör vi undgå tidens svep …
De långa ensamma nätterna ..
Aristoteles hade inte helt rätt …
En poetisk känsla …
Tiden är den största … .ljudaste och den enda odödliga …
Visheten inom …
Översättning-
Flaskan innehåller bara vin.
Den verkliga ebrieten är inom dig.
Låt det sjunka …
Tystnadens våld …
Alkohol är inte den enda höga …
Översättning-
Jag är vägen till mycket otrevlig …
Men jag är inte alkoholist.
Den ensamma resan
Översättning-
Hur länge kan det vara en ensam resa?
Fråga någon som har tappat vägen hem.
Läs mina andra dikter här – Osångad mås
Svar
1.
Många komplimangerade henne av och på,
Men det var hans beröm,
som fick henne att stå framför spegeln
och titta på Guds skapande av ett mästerverk.
2.
hon älskade med varje del av sin själ
och det är därför
det känns nu tomare
än någonsin
3.
är jag din lilla stjärna
sitter bland det svartblå
kan jag skjuta över din himmel
kan jag vara din komet?
4.
hennes vackraste
leende
gömde den mest fruktansvärda
smärta
5.
”Det regnade kraftigt igår kväll.”, sa kudden till kudden.
6.
jag vet inte vart jag ska,
men jag hoppas att solen glittrar
och det finns stjärnor på dagtid,
också.
7.
Jag har log nittio gånger
och av hundradelen
du kommer att förstå
hur glad du gör mig.
8,
Vackert barn,
Förstår du inte
hur långt du har kommit
från igår?
9,
Smile i ansiktet,
tårar på kudden,
glad på huden,
sorg inbäddad.
10,
Det jag älskade mest med henne
var att hon hittade himlen
i helvetets hörn.
11,
Dikten han skrev var bara li ke honom:
obemärkt ”tills det brann till ask,
då ville alla
läsa det.
12,
Det finns helt enkelt inget mer skrämmande
än en tom sida
och en förväntan
att fylla den